Långpass med ny ryggsäck!

Idag blev det ett långpass på 25 km i Älsvjöskogen, och sedan ner och runt sjön Gömmaren i Huddinge. Det var en fin morgon. Jag sprang dock direkt när jag gick upp idag, utan frukost, och jag tror att det påverkade mig en del. Första milen kändes bra, men sista 1,5 milen var jag lite seg.

Idag var det invigning för min nya ryggsäck, en Salomon Skin S-Lab 5. Jag har letat ett tag efter en bra vätskeryggsäck, och hade hoppats hitta en billigare som kändes lika bra, men det lyckades jag inte hitta. Framförallt så hittade jag ingen som har lika många bra fickor.

Den kändes verkligen bra på ryggen, sitter väldigt skönt. Idag hade jag inte så mycket med mig, några nötter och russin, och vatten, min mobil, och lite toapapper:-). Den känns ganska rymlig även fast det var den minsta modellen. Det är skönt att veta att man slipper ta till granris vid behov! Innan har jag sprungit med vätskebälte, men jag gillade inte hur flaskorna hoppade omkring på höften när jag sprang..

I oktober ska jag springa Sörmland Ultra Marathon, då ser jag fram emot att ha denna nya leksak på ryggen!

Under eftermiddagen var jag också i skogen, men då plockade jag svamp, vi hittade massor med trattkantareller, och en del kantareller...Mums!

 

 

 

Barfotalöpning/framfotalöpning

Efter att ha sprungit ganska regelbundet hela livet, dock ganska sällan (1 gång i veckan under perioder då jag har sprungit), så bestämde jag mig i höstas för att börja springa mer. Jag anmälde mig då också till Lidingöultra, mitt första lopp någonsin. Jag får skriva mer i ett annat inlägg om vad som fick mig att börja springa mer..

I samband med att jag började springa oftare och träna för loppet, så läste jag som många andra Born to run. Jag blev förstås sugen på att testa mer framfotalöpning, jag har tidigare landat på hälen. Chris Mcdougall får det att låta så självklart att det är så man ska springa. Om man springer barfota så är det såklart så man springer, mjukt och fint tassar man fram. Det är ganska fascinerande att vi har lyckats glömma bort hur man ska springa på bara några decennier, på grund av för avancerade skor.

För att testa detta bestämde jag mig också för att köpa ett par "barfota" skor. I mitt fall så blev det ett par Merrell Trail Glove, dom ser ut som ett par vanliga skor, men har en tunn Vibram sula precis som Five Fingers. Jag gillar dessa skor, det enda negativa jag kan säga är att jag tycker att greppet kan vara lite dåligt framförallt när man springer på blöta klippor och stenar.

Jag älskade känslan direkt, det kändes mycket mer naturligt att landa på framfoten. Jag upplevde att det gick lättare att springa på detta sätt. Trots alla varningar som jag läst och hört om att man måste ta det väldigt lugnt i början, så började jag ganska snart att springa längre pass i dessa nya skor, upp mot en mil, och gärna 3-4 pass i veckan. Jag fick väldigt mycket träningsverk i vaderna, men annars kändes det bara toppen! Det var så kul!

Efter några veckor så sa det dock stopp. Jag fick jätteont i ena foten under framfoten, mest troligt någon form av inflamation. Detta var i slutet av Oktober, precis när jag skulle börja följa mitt träningsprogram inför Lidingöultran i April. Det kändes väldigt frustrerande. Jag fick avstå från löpning hela November, och sen kunde jag börja lite smått igen i December. Jag köpte då ett par Asics 33, en mer dämpad sko, men med inte allt för mycket drop.

Från December till Mars alternerade jag båda löpstilarna när jag ute, under vissa delar landade jag mer på hälen, och ibland sprang jag på framfoten. Jag försökte öka den delen av passet som jag sprang med landning på framfoten allt eftersom. Jag kände stor skillnad mellan sätten att springa, jag upplevde det mer naturligt och lättare att landa på framfoten. Under den här perioden fick mina Merrell stå kvar på hyllan.

När det väl var dags för Lindigöultra så kunde jag springa hela loppet med landning på framfoten. Men efter loppet hade jag väldigt ont i vaderna i ett par veckor:-)

Sedan loppet har jag börjat använda mina Merrell skor igen. Jag springer med dem 1-2 gånger i veckan, när jag springer lite kortare pass. Jag gillar känslan av den nära kontakten med marketn. När jag springer lite längre använder jag ett par Asics Tarther, den gröna modellen från 2011.

Mitt främsta tips till folk som vill ändra löpstil är att verkligen ta det lugnt. Spring hellre för kort än för långt för början, även om det är jättekul och allt känns bra. Och alternera gärna olika löpstilar från början för att vänja kroppen vid det nya löpsättet.

Månskenslöpning!

Kvällen i Älvsjö bjöd på ett fint löppass. Det var vindstilla, lagom varmt, det började skymma lite när jag gav mig ut, och sedan sken månen stillsamt över Långsjön.

Det blev ett pass på 11km, 50 min. Först sprang jag genom Älvsjöskogen och sedan ett varv runt sjön. Jag fick håll efter ett par km men lyckades bli av med det genom att sträcka på mig ordentligt och andas riktigt djugt ett tag. Det är härligt att känna att det går att fortsätta springa även när jag drabbas av håll. Tidigare har jag alltid varit tvungen att börja gå. Sista kilometrarna hade jag mycket ork kvar, så jag kunde avsluta med bra tempo.

Tvyärr blir korten inte så bra när man fotar med Iphone när det börjar bli mörkt..

 

 

Dagens juice!

Äntligen så går det att få tag i färsk grönkål. Jag har längtat efter det senaste månaderna. Grönkål innehåller väldigt mycket cvitamin och kalcium, vilket har en uppbyggande effekt på skelettet. Det är också avgiftande för kroppen. Uötver grönkål så blandade jag i morötter,selleri, ett äpple, färsk ingefära, lite citron, och lite Maca pulver.

För att undvika att Maca pulver klumpar sig så blandar jag lite Maca Pulver i botten av glaset med lite citronjuice. Sedan juicar jag resten av grönsakerna.

Vad gäller löpning idag så gick det inget vidare. Jag gjorde misstaget att springa på löpbandet på lunchen i bara strumpor. Valet av strumpor gjorde dock att jag fick en mycket brännande, svidande och röd hud under fötterna.. Annars tycker jag att det är bra alternativ för att träna upp fötterna. Nu känns fötterna bättre, men det svider fortfarande lite.

 

 

Vart tog regnet vägen?!

Idag regnade det i princip hela dagen där jag bor. I synnerhet under eftermiddagen så var det ett riktigt kraftigt skyfall, lite bullrande åska kunde man också höra. Jag hade planerat att springa vid 4-5 tiden, och såg verkligen fram emot att få ge mig ut i regnet. Det brukar vara så friskt och skönt att springa när det regnar. När det blev dags åkte löpartightsen på, en kortärmad tröja, och så en tunn vindjacka...sen jag jag mig ut..tittade upp mot skyn..regnet var borta! Jag gav mig förstås ut ändå, men hoppades lite att regnat skulle komma tillbaka. Inom kort blev det förstås för varmt med vindjackan, så den fick jag rulla till en boll och hålla i handen. Efter cirka 5 k fick jag några kalla svala droppar i ansiktet som trillade ner från träd, det var sanna njutning. Jag kunde inte låta bli ett le stort. 1 mil senare och jag hade fortfarande inte fått något regn. Det blev ändå ett skönt pass. När man har varit inne mycket under dagen blir man så pigg av att komma ut och få lite frisk luft...

Det är bara vattendropparna som saknas..

Skönt backpass!

Imorse hade jag egentligen tänkt springa lite lätt distans, cirka 1 mil. Men jag blev plöstligt sugen på att ta med mig min son och köra ett backpass istället. Morgonsolen sken, temperaturen var lite lagom, gräset var lite fuktigt..Det blev en trevligt pass. Benen blev trötta, sonen blev lerig, vi åt några blåbär, svetten rann, vi skrattade mycket, solen trängde fram mellan bladen...passet avslutates med lite styrketräning:-)

 

 

Tillbaka i spåret!

Efter en veckas uppehåll var jag ikväll tillbaka i spåret. Jag bestämde mig förra veckan för att ta en vilovecka då vi skulle få främmande under slutet av veckan och helgen, i kombination med att jag varit lite öm i mitt knä sedan i somras, och har haft lite ont i högra hälsenan sista veckorna. Jag känner inte av något när jag springer i mitt knä, så det är positivt, men jag är öm i vissa lägen. Jag tänker mest på det när jag tränar yoga och blir hindrad att göra vissa övningar korrekt.

Jag var oerhört trött idag. Efter en kort tupplur på cirka 30 min gav jag mig ut. Det var slående att hösten är på gång. Trots att klockan bara var 8 så var lamperna tända i elljusspåret. Första stegen kändes lite stela, men sedan började det lossna. Inom kort hade jag kommit in i ett skönt flyt. Jag hade medvetet lämnat min Suunto klocka hemma för att inte känna någon press att ta i. Det var en befriande känsla att springa i skogen, sann njutning. Jag blev riktigt glad av att springa idag.

Det blev en kort tur på 4km, som jag avslutade med lite backträning, och sedan lite styrketräning, lite pull-ups, dips, och armhävningar. Sedan gjorde jag en god grönsaksjuice, jag blandade i lite Maca pulver också. Jag har aldrig provat det förr, men tänkte försöka blanda i det i juicen nu kommande tiden.Vi får se om det får något effekt!

Nu ska jag försöka träna inför Sörmland Ultra Marathon i Oktober.